 |
 |
|
|
|
|
Sf & Fantasy Atlas: Science fiction & Science faction Sf- & Fantasy-föreningar, författare, konst & mycket annat.
Here are some of the more noteworthy sky events that will take place this year.
SPACE.com's weekly Night Sky column will provide more extensive coverage of each event as they draw closer. May 10 — Occultation of the Beehive star cluster. A waxing crescent moon, 38 percent illuminated, will pass in front of the famous Beehive Cluster this evening for North Americans, making for a pretty sight in binoculars and low-power telescopes. Members of the cluster will disappear behind the moon's dark edge and will reappear about an hour later behind the bright edge. May 21-22 — Jupiter without satellites! Anyone who points a small telescope toward the planet Jupiter will nearly always see some or all of the four famous Galilean satellites. Usually at least two or three of these moons are immediately evident; sometimes all four. It is very rare when only one moon is in view and rarer still when no moons at all are visible. On this night, for parts of the northeast U.S. and eastern Canada, Jupiter will appear moonless for about 20 minutes. June 30 — Occultation of the Pleiades star cluster. This occultation is already in progress for the northeastern U.S. as a skinny sliver of a waning crescent moon rises in the pre-dawn sky. Earthshine should also be present, imparting a "3-D effect" in binoculars and small telescopes. The best views will come as the brighter stars of this cluster reappear along the dark lunar limb. August 1 — Total eclipse of the sun. Siberia anyone? From Novosibirsk you'll see the late-afternoon sun completely blotted out for 2.3 minutes. Totality will also be visible from Canada's Northwest Passage, western Mongolia, and the western end of the Great Wall of China. August 11-12 — Perseid meteor shower. At first glance this doesn't look like a favorable year to view this famous meteor display, since the moon will be in a bright waxing gibbous phase on the peak viewing night. Fortunately, the moon will set at around 1:45 a.m. local daylight time, leaving the rest of the night dark for meteor watchers. August 16 — Partial eclipse of the moon. Europe, Africa and Asia will be in the best position to watch about four-fifths of moon become immersed in the Earth's dark umbral shadow. September 19 — Another Pleiades occultation. A waning gibbous moon will already be within the Pleiades as it rises over the Eastern U.S. and Canada during the mid-evening hours. The reappearance of stars such as Alcyone and Taygeta should be well-seen along the moon's dark limb. December 1 — Venus/Jupiter conjunction, Part 2. This will be the second pairing-off of the two brightest planets in 2008, this time in the evening sky soon after sundown. And as a bonus, the crescent moon will join them forming a striking triangle and likely making even those who normally don't look up at the sky take notice.
View fanatastic video clips of the sun in motion close up, like the big X6 flare.
Space & Astronomical Art Journal
|
Science Fiction Här längre ner på denna sida kan du läsa om science fiction, dess ursprung som scientific romance, framväxt. och dessa olika genrer, etc. Further down you can read about the historical background of science fiction, its origins and its evolution into different genres.
Ett förslag till ett basbibliotek från The Center for Studies of SF. A proposal of basic sf library. Ett läsliste-förslag för science fiction Cyberpunkreview : Många bra filmtips. Many interesting film tips.
Arthur C. Clarke's predictions for the next century:
2002 Clean low-power fuel involving a new energy source, possibly based on cold fusion. 2003 The automobile industry is given five years to replace fossil fuels. 2004 First publicly admitted human clone. 2006 Last coal mine closed.
Arthur C Clarke at 90 - Video Interview 2009 A city in a third world country is devastated by an atomic bomb explosion. 2009 All nuclear weapons are destroyed. 2010 A new form of space-based energy is adopted. 2010 Despite protests against "big brother," ubiquitous monitoring eliminates many forms of criminal activity. 2011 Space flights become available for the public. 2013 Prince Harry flies in space. 2015 Complete control of matter at the atomic level is achieved. 2016 All existing currencies are abolished. A universal currency is adopted based on the "megawatt hour." 2017 Arthur C. Clarke, on his one hundredth birthday, is a guest on the space orbiter
. 2019 There is a meteorite impact on Earth. 2020 Artificial Intelligence reaches human levels. There are now two intelligent species on Earth, one biological, and one nonbiological. 2021 The first human landing on Mars is achieved. There is an unpleasant surprise. 2023 Dinosaurs are cloned from fragments of DNA. A dinosaur zoo opens in Florida. 2025 Brain research leads to an understanding of all human senses. Full immersion virtual reality becomes available. The user puts on a metal helmet and is then able to enter "new universes." 2040 A universal replicator based on nanotechnology is now able to create any object from gourmet meals to diamonds. The only thing that has value is information. 2040 The concept of human "work" is phased out. 2061 Hunter gatherer societies are recreated. 2061 The return of Haley's comet is visited by humans. 2090 Large scale burning of fossil fuels is resumed to replace carbon dioxide. 2095 A true "space drive" is developed. The first humans are sent out to nearby star systems already visited by robots. 2100 History begins.
Seneca, Roman philosopher & senator:
"To assume earth is the only inhabited world is absurd on a vast plane as assuming only one stalk of wheat will grow"
VIDEO: Intervju med Philip K Dick
|
Science Faction | ||
 |
To give everyone an idea of what our universe actually looks like |
|||
 |
||||
 |
is a free downloadable 3D space travel simulator.It allows you to navigate your way around the universe, visiting stars, planets and moons.Celestia is a fully working planetarium in your computer. |
|||
|
|
||||
|
|
Ett bra och vältäckande uppslagsverk - A very good encyclopedia |
|||
 |
||||
 |
||||
 |
||||
 |
||||
 |
||||
 |
||||
 |
||||
 |
||||
|
Lyssna på & se en film om Norrskenet -
Parallella auroras |
||||
|
|
& |
 |
|
Ursprunget: Scientific romance |
||
From Wikipedia, the free encyclopediaScientific romance is an archaic name for what is now known as the science fiction genre. The term is most associated with the early science fiction of the United Kingdom and the earliest noteworthy use of the term scientific romance is believed to have been by Charles Howard Hinton in his 1886 collection. That said it can also refer to early science fiction from several nations, in particular the works of French writers like Jules Verne and Camille Flammarion. Brian Stableford in The Science Romance in Britain: 1890-1950 argued that early British science fiction writers who used this term had several significant differences from early American SF writers. They generally underemphasized the role of "heroes", took an "evolutionary perspective", held a bleaker view of the future, and generally had little interest in seeing space as a new frontier. On the issue of heroes several novels by H. G. Wells have the protagonist as nameless or powerless before natural forces. The evolutionary perspective can be seen in tales involving long time periods. Two examples of that being The Time Machine by Wells and Star Maker by Olaf Stapledon. Even in Scientific Romances that did not involve vast stretches of time the issue of whether mankind was just another species subject to evolutionary pressures could arise. This can be seen in parts of The Hampdenshire Wonder by J. D. Beresford and several works by S. Fowler Wright. On space in C. S. Lewis's Space Trilogy took the position that "as long as humanity remains flawed and sinful, our exploration of other planets will tend to do them more harm than good." That stated most Scientific Romance authors simply had little interest in the topic. As for the bleakness it can be seen in some of the works by all of the above as humanity was deemed flawed either because of original sin or, much more often, because of biological factors inherited from ape ancestors. That stated the term was used in these eras for stories that might not fit Stableford's thesis. The period he discussed did have British science fiction that reveled in adventures in space and held an optimistic view of the future. Related to this by the 1930s there were already British authors, like Eric Frank Russell, who intentionally wrote "science fiction" for American publications. At that point British writers who used the term "scientific romance" did so because they were either unaware of science fiction or chose not to be associated with it. After World War II the influence of American science fiction caused the term "Scientific Romance" to lose favor. This was helped by the fact that few writers of Scientific Romance considered themselves to be "Scientific Romance" writers. Instead they viewed themselves just as writers, or on occasion scientists, who sometimes wrote Scientific Romances. That stated the influence of the Scientific-Romance era writers remained in British science fiction and also had some impact on the American variety. The term however has had a revival, of sorts, starting in the late 1970s. It began to be used for eccentric, usually but not always British, science fiction that intentionally reflects a Victorian era or Edwardian period mentality. Christopher Priest (English novelist) used or alluded to "scientific romance" in novels and is a member of the H. G. Wells Society. The contemporary use of the term also includes authors who, like the original "Scientific Romance writers", do not consider themselves to be science fiction or scientific romance authors. For example English historian Ronald Wright wrote the Wells pastiche, or homage, A Scientific Romance: A Novel.[1] The modern use of the term could also be viewed as relational to Steampunk, but with important differences. As a rule modern "scientific romances" take a more nostalgic or romanticize view of the era and often involve the future rather than the past. The future in such works is simply based on Victorian or Edwardian sensibilities. Modern Scientific Romances are also not of any form of "punk" or cyberpunk ethos.
|
||
|
Utveckling och genrer |
||
Om Science Fiction från WikipediaTrots att många har försökt så har ingen lyckats prestera någon definition av genren som övertygar. Detta kan antagligen förklaras med den oerhörda bredd som genren har fått. Där finns allt från tunga verk som lodar i det mänskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nästan sagolika berättelser som inte sällan gränsar till fantasy, och därtill en hel uppsjö med kioskpocket-kultur samt rena såpor i rymdmiljö. En av de som lyckats bäst är nog författaren och kritikern Damon Knight som sagt "Science fiction är det jag pekar på när jag säger 'science fiction'." Dock har inom science fiction utvecklats några undergrupper, som har en del karakteristiska drag gemensamt. Det är dels cyberpunken och dystopierna; dessa två har en del gemensamt, men skiljer sig ändå på en del viktiga punkter. Bildat av de engelska orden science, vetenskap och fiction, skönlitteratur; termen (från början scientifiction) myntades av den till USA invandrade luxemburgaren Hugo Gernsback i början av 1920-talet. Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter. Ett centralt begrepp inom sf är den känsla som på engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig när man träffar på riktigt bra sf. Den närmaste svenska parallellen är när man häpnar över något som är oväntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" är ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till framstående författare i genren. HistoriaFöregångareAtt skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt har alltid fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, eller fabler med talande djur finns från väldigt tidigt i den skrivna historien, och ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom till exempel ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning. Vändningen började i och med upplysningstiden och senare industrialiseringen. Bland verk från denna tiden finns Francis Bacon's Det nya atlantis som är en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergerac's Resa till månen. 1800-taletMed den industriella revolutionen började så sakta växa fram vad vi idag skulle kalla science fiction. En av de första, och kanske den mesta kända, böckerna är Mary Shelley's Frankenstein, som beskriver en rädsla för vad den nya industrialismen ska föra med sig.
Jules Verne skrev många science fiction-romaner.(under Bokgalaxen hittar du en del av hans böcker på webben) Några decennier senare börjar en fransman, Jules Verne, sin litterära bana, och snart ser en mängd klassiker, som Från jorden till månen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna är speciella inte bara för den spridning de får, utan även för den positiva syn på framtiden som de har. I slutet av decenniet börjar H G Wells skriva och introducerar en mängd nya idéer som kommer att ge inspiration till många nya författare. Samtidigt ser ett nytt medium, som kommer att få stor roll, dagens ljus, nämligen filmen. Det tidiga 1900-talet1903 kommer den första långfilmen som är en filmatisering av Jules Vernes Från jorden till månen. Flera magasin blir mer och mer inriktade på science fiction. Första magasinet som i hög utsträckning ägnar sig åt genren är svenskt, Hugin (tidning). Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920. Karel Čapek skriver 1920 boken R.U.R., där han är den första att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare. Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende på en stark magasinkultur. Det första mer betydande magasinet var Amazing Stories som gavs ut från 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasinet som namnet Science Fiction, ursprungligen scientifiction skapades. Beteckningen fick snart stor spridning. GuldåldernTiden kring andra världskriget ses ofta som genrens (litterära) guldålder. År 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kända författarna. Åren före hade både Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för många av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, där John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgången var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som ännu var mycket teknikoptimistisk. 1940 kom Karin Boyes bok "Kallocain", en mörk framtidsskildring som påminner mycket om det senare verket "1984" av George Orwell. Titeln anspelar på ett gift som får folk att säga sanningen. Under 1950-talet mörknade tonen något, och från filmbranschen kommer nu en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden Värld och Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still). I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde på en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker från utomjordingar. The New Wave
Ursula LeGuin
Ursula K. LeGuin skrev feministisk science fiction. Hennes websida. Gå till. Länkar Samhällsförändringar lämnar sällan litteraturen opåverkad, och så även på 1960-talet. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, så är det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta är inte längre nya teknik utan nya samhällen. Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet och 2001 - ett rymdäventyr (2001 - A Space Odyssey). 1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, (som skrev fantasy och annan högklassig sci-fi också) Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley. CyberpunkPå samma sätt som tämjandet av atomkraften fick en generation författare att skriva om atomdrivna farkoster, atomtandborstar och atomvapen fick det ökade datoranvändandet en ny generation författare att skriva om ett nytt högteknologiskt samhälle där information är A och O. Till skillnad från tidigare science fiction som gärna förlagt handlingen långt fram i tiden rör vi oss här i en tid nära vår egen. Bland de främsta författarna finns William Gibson och Bruce Sterling. New WeirdFörfattare av spekulativ fiktion har den senaste tiden gärna velat stiga utanför genre-begränsningar och sudda ut gränser mellan fantasy, science fiction och skräck. Vanligt är också lek med genrernas konventioner och klicheer. Att dessa genrer inte setts som "riktig" litteratur ifrågasätts ofta. Kända författare som anses företräda New Weird är Neil Gaiman, M John Harrison, China Mieville och Alastair Reynolds. TemanAlternativ historiaBehandlar vad som skulle hänt om inte det som hände hade hänt. Kända böcker: Mannen i det höga tornet Civilisationens undergång [redigera]Efter att det fällts atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 blev denna del av science fiction allt starkare. Kända filmer: Flykten från framtiden Försvunna världarFramförallt inom tidig science fiction var det ett populärt tema att finna gamla försvunna civilisationer, som Atlantis. I mer modern tappning finns varianten där huvudpersonerna finner lämningar av gamla utomjordiska civilisationer, till exempel i filmen Förbjuden Värld och i Frederik Pohls bok Stjärnporten. Informationteknologi/CyberpunkKända böcker: Neuromancer Kända filmer: Blade Runner , Gräsklipparmannen, Johnny Mnemonic Se även Cyberpunk HjältarDen enda science fiction som fått någon större utbredning i serietidningarna är seriehjältarna, som ofta är superhjältar. Kända filmer: Blixt Gordon (1980), Judge Dredd, Stålmannen (1978)
HumorDå de flesta science fiction-författare antingen varit naturvetare/tekniker eller "vanliga" författare som använt framtiden som bakgrund för sina händelser och sin samhällsanalys, så har humorn inte haft någon framträdande roll inom science fiction. Det finns dock undantag, den kanske mest kända boken bland icke inbitna science fiction-fans, Liftarens Guide till Galaxen, är ett sådant exempel. I boken driver Douglas Adams med allt inom science fiction-genren. Det har även gjorts ett antal mer eller mindre humoristiska filmer, i allmänhet dessvärre av lägre kvalité. Kända böcker: Liftarens guide till galaxen Kända filmer: Sjusovaren, Dark Star, Mars Attacks!, Det våras för rymden och Galaxy Quest. Kända TV-serier: Red Dwarf, Futurama MangaManga/Anime är egentligen ett mycket vidare begrepp, än vad som beskrivs nedan, då det omfattar alla tecknade serier. Kända filmer: Akira (1987), Ghost in the Shell RobotarTanken på en människa utan själ är urgammal och har färgat synen på robotar både inom science fiction och samhället i stort. Med Karel Čapeks bok R.U.R. (1920) får roboten sitt namn, efter tjeckiskans ord för slav och i filmen Metropolis (film) (1926) ser vi den på film, som ett slags mänsklig plåtniklas. Attityden är ofta negativ, men när Isaac Asimov i Jag, Robot (1951) formulerar robotologins tre lagar, som ska hindra en robot från att orsaka skada, så är det början på en förändring där robotarna kan vara både "goda" och "onda". I Förbjuden Värld (1956) ser vi de tre lagarna användas i praktiken av filmens robot Robbie. Att robotar inte alltid beter sig som det är tänkt framkommer i 2001 - ett rymdäventyr (1968), där rymdskeppets dator, HAL 9000, drabbas av nervsammanbrott och nästan lyckas döda hela besättningen. I Star Wars (1977) ser vi robotar som mest av allt är mänskliga, till skillnad från Terminator (1984) där de förklarat krig mot oss. I A.I. - Artificiell Intelligens (2001) slutligen så är robotar människor. Kända böcker: Jag, Robot (1951), R.U.R. (1922) Kända filmer: A.I. - Artificiell Intelligens (2001), Förbjuden Värld (1956), Robocop (1987), I, Robot (2004), 2001 - ett rymdäventyr (1968) Kända TV-serier: Battlestar Galactica (1978, 2003), Stargate SG-1 RymdenFrån den tid då Percival Lowell såg kanaler på Mars blev det populärt att skriva om marsianerna som bodde där. Bland de som redan i slutet av 1800-talet skrev om Mars finns H G Wells med Världarnas krig och Kurd Laßwitz med På två planeter. Ibland beskrevs invånarna som blodtörstiga, som när de anfaller jorden, men det förekommer även ofta att de ses som en äldre, visare art, liksom som en enbart en intressantare kuliss för olika händelser. Så länge inga rymdsonder undersökt Mars var detta fullt tänkbara scenarier, men när det visade sig att Mars var mer eller mindre sterilt blev det tvunget att omvärdera. Istället blir nu temat människor på Mars, antingen som pionjärer som utför den första Marslandningen eller som kolonialister strävande efter frigörelse från Jorden. Kända böcker: Världarnas krig, På två planeter, Invasion på Mars, Röda, Gröna och Blå Mars Kända filmer: Mannen från Mars (1951), Total Recall (1990), Mars Attacks! (1996) RymdoperaEtt vanligt förekommande tema inom Science Fiction är att man använder en handling liknande den i övrig litteratur. Genom att låta den utspela sig i rymden, gärna i en avlägsen framtid kan man "blåsa upp" den bakgrund som filmen eller boken utspelar sig i, och därigenom få en pampigare effekt. I stället för att tala om länder så är det planeter eller planetsystem som gäller, storstaden byts ut mot hela stadsplaneter o.s.v. Mest skickligt är detta antagligen gjort i Star Wars där Georg Lucas inspirerade av kultur och arkitektur runt om jorden skapar en storslagen upplevelse. Alastair Reynolds har skrivit Rymdopera som till skillnad från Star Wars o.dyl. är "hård" science fiction ("hård" avser här vetenskaplighet - Reynolds själv definierar "hård" science fiction som skönlitteratur som hanterar vetenskap, och som inte beskriver uppenbara omöjligheter: alltså inga helikoptrar på månen!) Kända böcker: Stiftelseromanerna
Kända filmer: Det femte elementet (1997), Star Wars (1977), Star Wars: Episod V - Rymdimperiet slår tillbaka (1980), Star Wars: Episod VI - Jedins återkomst (1983) Kända TV-serier: Star Trek UtomjordingarDen första kända boken där utomjordingar landar på Jorden är Micromégas av François Voltaire som kom ut 1752. Berättelsen handlar om Micromégas, en 32 kilometer lång jätte som blivit utvisad från sin hemplanet. När han reser genom solsystemet träffar han på den två kilometer långa dvärgen Saturnus och tillsammans besöker de jorden. Eftersom de är så stora, får de uppfattningen att Jorden är obebodd, men tillslut lyckas de med hjälp av förstoringsglas upptäcka människor. Att utomjordingar anfaller jorden förekommer redan i tidig Science Fiction. Bland de mest kända exemplen finns H G Wells Världarnas krig, där teknologiskt överlägsna marsianer anfaller jorden. Både Voltaire och H G Wells var aktiva i samhällsdebatten; även om böcker rör utomjordingar så handlar det egentligen om hur vi människor beter oss, och bör bete oss, mot varandra. Under 50-talet blev temat särskilt populärt, detta ofta sett som ett resultat av dåtidens rädsla för att Sovjetunionen skulle anfalla USA. Kända böcker: Micromégas (1752), Världarnas krig (1898) Kända filmer: Alien (1979), Aliens (1986), E.T. (1982), Närkontakt av tredje graden (1977), Rovdjuret (1987), Rovdjuret 2 (1991), Världsrymden anfaller (1956), Världsrymden anfaller (1978) Omnipotenta utomjordingar [redigera]TidsresorGenom att låta en person resa i tiden kan författaren på ett enkelt sätt skildra två skilda eror. Dock har många tidsresor kommit att handla antingen om att förhindra att en framtid ska bli verklig, eller att råka förändra det förflutna så att ens egen nutid blir annorlunda, via den s.k. farfarsparadoxen. Kända böcker: Tidmaskinen Kända filmer: Demolition Man , Terminator, Tillbaka till framtiden Kända TV-serier: Doctor Who , Time Tunnel, Time Trax Utopier/DystopierSin största påverkan har genren kanske haft genom de dystopiska framtidsvisioner som skilda författare har gett uttryck för. Genom att driva utvecklingen i till spets och yttersta konsekvens får författaren ett starkt vapen. Med 1984 varnade George Orwell för riskerna för ett storebrorssamhälle, Ray Bradbury kunde i Fahrenheit 451 varna för riskerna med ett alltmer strömlinjeformat mediesamhälle och Aldous Huxley beskriver i Du sköna nya värld farorna av att driva gentekniken till sin spets. Kända böcker: Du sköna nya värld (1932), Kallocain (1940), 1984, Fahrenheit 451 Kända filmer: Brazil (1985), A Clockwork Orange (1971), THX 1138 (1971)
|
||
|
|
& |
|
|
|
|
ANTIKVARIAT EQUINOX SF & FANTASY
|
